utvecklingen och invecklingen

...åååå det var så längesedan jag skrev på bloggen, faktum är att jag så sällan får sitta vid datorn när jag inte redan är för trött för att vilja sitta här.
Barnen har utvecklat ett behov av att sitta och spela vid datorn, på dom bästa timmarna på dygnet..
Intressant att skåda tillbaka på bloggens början, bilderna berättar att barnen faktiskt har mognat lite och blivit lite äldre.
Älskar mina barns oförstörda härliga stil, deras rena kärlek och sköna mjuka generösa kramar, all den klokhet dom redan bär på.
Frågan är har jag mognat och blivit lite äldre?
Igår såg jag en film som heter " vänner med barn ", och där får man följa några par från livet innan barn och sedan med små barn och i slutet på filmen har man liksom harvat av det värsta med småbarnsåren och kommer ut hel ( någorlunda...) på andra sidan.
Ett av paren går skilda vägar, barnen har inte blivit ett kitt i deras relation utan gjorde att dom växte ifrån varandra.
Va lustigt det är att vi hela tiden tror att vi sitter med facit i hand och vet att ; jaha såhär är mitt liv och att vi känner att from nu ska det vara konstant.
Sedan passerar några upplevelserika år och man blir varse att utvecklingen fortskrider, det finns mer att lära det finns nya snåriga livsstigar och utmaningar som vi växer igenom.
Det finns ju en fara i att man som 40+áre sitter konstant med huvudet på sned till de som är 5-10 år yngre och liksom " naaaaw, tror du det lilla gumman , jaja du får se när du blir större, för jag vet..."
och när man träffar dom som är runt 50 så bara nickar dom liksom jaja, du får se när du blir större...
Nu är det ju såhär bevars att alla mognar olika, päron kan komma både i tidigt mogna och senhöst päron...eller kanske ett vinter äpple som nästan inte mognar förrän det är för sent och kölden tar det...
Vissa människor åker på nitar tidigt i livet och " tvingas " mogna lite snabbare, andra kan ju kännas omogna hela långa livet.
Vilken typ av frukt är du? Tänker du på att vårda din mognad och embrassera utmaningarna som livet serverar som chanser till att bli en rikare och mer utvecklad människovalp eller känner du att det är alltför invecklat?
Jag tycker att dom intressantaste människorna jag möter i livet är dom som vågar vara svaga, vågar serveras med lite märken på " skalet " och inte hycklar med avigsidorna, känns ödmjukt och skönt och den fruktkorgen vill jag gärna platsa i , mogna goa frukter med smak och karraktär, mums.
Fy för omogna päron....