och jorden går runt...

...det blev en dag på stranden, blå himmel ( om man riktar blicken åt rätt håll ) strand åt alla håll, hallau hallau till kända ansikten runt omkring, glada skratt och tillrop, avslappnad attityd till umgänget och var och en i sin fikakorg.

Det kunde varit förra sommaren vid samma tid, inget är olikt, jag och fru S har inte ens uppgraderat våra bikinis på 5 år...tiden går, runt runt tickar visarna på uret.

Kanske kunde vi shoppa en ny bikini till 2012 så att vi får lite variation? eller är det sundhet att vi inte bryr oss?

I semester tider går tiden i samma slag snabbare än man önskar och ur led eftersom handleden från semesterdag ett får ledigt och vi håller tiden med känslan av att vakna, äta och ljuset på kvällen.

En del dagar strävar i snigelfart och räcker till allt och lite till.

Nästa dag tickar sekundvisaren på i autobahnfart och stressen över att inte hinna utnyttja dagen till fullo slår på, just dom dagarna passar småhönsen på att vara odrägliga och konstant osams.

Att inte vakta tiden är en av ledighetens största privilegium.

Jag vänder blicken åt den blå biten på sommarhimlen nästa vecka, planerar in många stunder av att göra ingenting så det blir av...

Jorden går runt och snart ska man hoppa upp i ekorrhjulet och kuta vidare, bäst att trappa ner och ta ett dopp i det klara havet.

sommar knorrar

...igår var en dag med sommarens allra bästa kryddor, sol, värme, bad, glass och konsert på Solgården med en magisk solnedgång och ett härligt gäng i sällskap som knorr på en guldskimrande dag.

Jämfota hopp i takt med musiken, skratt och skrål och glada leenden.

Att cykla hem sida vid sida med maken vid midnatt utan att ens behöva dra på en kofta, är en så go sommarrutin, det sätter guldkant på semestern och vi konserverar känslan.

Tysta tramptag på väg hem, några enstaka samtalsämnen på färden mot sänghalmen.

Jag längtar desperat efter fler stranddagar, lägger in en beställning på detta till den sista semesterveckan.

I går klippte vi ur två små pilträdsbuskar i trädgården som grott igen.

Nu formar dessa varsin koja till småhönsen, Hugo byggde under svavelosande ordutläggningar upp tältet som ett anex i kojornas del av trädgården.

Så idag kröp jag och Hugo in i tältet där han hade bäddat med filt och kuddar.

Molly följde med en ny kompis hem efter simskolan.

Jag och Hugo hade med oss mackor och kakor och dricka och satt där inne i den syrefattiga tältet och småpratade, det slog mig att det är jag som tycker att vi ska prata, sonen sitter gärna tyst i sällskap och myser.

Dagens lärdom, man måste inte prata för att umgås.

Ibland är det just en pratfri tv kväll i soffan jämte familjen som jag längtar mest efter.

Sommaren är lite blåsig om än ljummen idag, det passar mitt slöa sinnestillstånd efter allt för få sovtimmar i natt.

Som knorr på denna sommardagen ska vi vandra över till goa vänner ikväll och hänga i deras soffa, gissar att vi inte blir tysta...