tisdag 8 mars 2011

är det vår??

Ja det är vååååren, ja det är vååååren.
Jag har inte stuckit ut näsa i luften än så jag går runt här hemma och låter solen värma, kniper fast i tron att det är vårvarmt ute och att små vårlökar tittar upp.
I huset ljuder PS3.ans monotona melodier, eftersom sonen med största trolighet har vaxproppar som täppt till örongångarna nästan till 100% om man bedömmer det på ljudnivån som utsöndras från spel och tv apparater.
Jag lovar han hör sämre än min far utan hörapparat och man måste ha ögonkontakt ( och helst fysisk kontakt ) för att bli hörd.
Eller är han inte döv, han bara skiter i mig?
Molly och Hugo har båda feber idag och vi tillbringar förmiddagen i pyjamas.
Jag har lagt in en order på HM, hennes majestät klädproducenterna.
Tvättat, städat och telefonerat, rastat den grymma dammsugaren och klockan är bara halv tio.
Fångad av alla plikter som kommer ifatt när solen lyser in genom skitiga fönster och dammet dalar genom luften som ett lätt snöfall inomhus.
Tänk om det på riktigt var vår så vi kunde öppna alla altandörrar och låta dom stå på vid gavel, spatsera ut och in barfota på trädäcket...vädra sängkläderna i den ljumma luften.
Denna dagen får vi träna på att slappa, bäst att fånga dagen, innan den fångar mig!
Släpp fångarna ut det är vååååår!


måndag 7 mars 2011

svart och vitt

ett "galet" djup...missförstå mig inte jag har inte gått på grund.
Många tankar kring livet dyker upp ibland och jag välkomnar dom.
Djuphet och insikt är mysteriet i livet som för den starkaste energin och drivkraften vidare.
Jag kanske låter nedstämd men egentligen är jag bara finstämd.
I dag har det haglat insikter över mig.
På facebook har den ena fina filmsnutten efter den andra dimpt ner.
En enkel dag i den enklaste av värdar, så full med förmåner och guldkorn.
"Det var en gång" en måndag morgon som började på lätt halt humör och gick sedan över i harmoniskt flow, kanske har jag börjat få avkastning på min träning på tilltro, good enough och fånga dagen?
Jag varvade upp i klassisk måndagsstress ( som en ekorre som börjar märka att vintern redan är här och inte samlat en enda nöt helt hysteriskt sprattelhoppar från gren till gren och hjärtat bultar i det lilla hysteriska bröstet. )
Tankar;
-Men hur fan ska den här dagens pussel gå ihop? Hugo verkar mer förkyld än jag anade, har han feber, suck nej, tur, vi måste hinna till tandläkaren klockan tre men då ska ju klassen på utflykt, gah, jag måste lösa detta smidigt, nu är vi sena barn skynda er ut i bilen nu, gympakläder också, fan min matlåda, shit har Molly sina överdragsbyxor på dagis? Hon måste ju ha sittunderlag dom har förmiddags utflykt på måndagar!
Så enkelt men lite körigt!!
Väl på jobbet stannade jag upp och fick en överblick på dagen, informerade mina kollegor att jag var i logistisk ofas med förkylda barn, tandläkarebesök och utflykt på fritids -krock, ( jag tvingade den lilla rabiessmittade ekorren i mig att stanna upp. )
Allt jag behöver är en timme extra.
Det önskar jag mig.
( Och sol och gröna gräsmattor )
Helt plötsligt öppnar sig den enklaste av lösningar för mig och resten faller bra på plats.
På jobbet brukar jag och Marie skämtsamt säga att vi ska skicka upp en " latte " till tomtarna på loftet ( ovanför köket ) när saker och ting får en oväntat enkel lösning.
Detta resulterade i att jag hann att fixa lite gott bröd till fikat idag medan jag lugnt parkerade min bil och promenerade genom parken, reflekterade över hur bra det kändes.
Jag bryggde lite gott kaffe.
Jag hann med att ta med mig pappersarbete hem och avsluta det i lugn och ro efter att jag hämtat barnen några timmar tidigare.
Det som började dåligt hade nu vänt till en härlig måndag, sååååå lätt jag kunde sprungit vidare i ekorrhjulet och låtit stressen och det dåliga humöret vinna, superlätt!
Men det finaste i kråksången är nog att jag uppskattar så innerligt när en dålig start vänds och blir en bra dag med sol dessutom som grädde på moset.
Den ena dagen kan absolut få lov att vara mörk och grå, jag kan tycka om att krypa in i den mystiken och utforska det som puttrar under ytan, vad som händer med oss när vi mår dåligt, hamnar i katastrof, stress eller bekymmer våga vända och vrida på det en del.
Jag förespråkar en större förståelse för att livet har dåliga och goda sidor och så är det för alla, upp och ner och uppochner.
För en del är det ju för jäkla mycket ner och det känns ju galet orättvist och oförklarligt, men vi som bara har lite vardagsskit att ta itu med, vilken lyx! gör det inte värre än det är! Ta den lilla motgången och se den som en utvecklingsfas, det finn ju dom som har Riktiga problem!
En vacker dag sitter man där med ett stort riktigt problem i knät, en stor portion riktig motgång som man måste rida ut.
Då känns det extra viktigt att just idag få förmånen att ha en bra dag.
I all sin enkelhet.
När jag talar med människor i dom bäst samtalen som handlar om livet, så kommer det fram att ingen har ett friktionsfritt liv, en del får mer motstånd än andra, hur hanterar men det?
Det är magiskt att det kan ge oanade insikter.
Och det är dom vackraste samtalen som svävar mellan svart och vitt.