ser du ljuset?

...ser ljuset.

Jag blinkar yrvaket på morgonen när en envis solstråle prickat in den enda gläntan i gardinerna och strålar rakt på mig.

Fan va ljust.

Badar i sol ljus och värme sedan flera dagar nu, äntligen!

Vaknar till i den tidiga morgonstunden och försöker förtränga det ivriga uppiggande ljuset.

Nu står jag inför ett stort och tungt val.

Tungt väger det i vågskålen mellan snarka eller att studsa upp och börja en ny dag.

Klockan är 06:45 och jag har semester.

Förtränga ljuset eller bejaka det?

Detta blir ju en helt fantastisk metafor.

Är det så ibland att någon eller något fullkomligen lyser på oss med insikt men vi står det som sömndruckna får i vår gamla trygga hage ( och alla fårskallar runtomkring ) och vägrar se ljuset, insikten målet och meningen?

Oh yes!

Jag drar täcket upp framför ansiktet så att jag knappt kan andas.

Vägra vakna, vägra vakna.

Det är för varmt i rummet så jag kan inte ha täcket över mig för då svettas jag som i en öken vid lunchdags.

Kniper ihop ögonen.

Barnen sover som grisar ( låter lite som grisar som snarkgrymtar i sina väl mörklagda sovrum dessutom, varför har jag satsat på mörkläggningsgardinder i deras sovrum? estetiskt dilemma? mon dieu? )

Jag tänker att jag har minst 30 minuter till att ligga i djupsömn och lyxa...för det gör ju såååå stor skillnad på min livskvalitet om jag ligger kvar där i strålkastarljuset och kämpar mot uppvaknandet i 20-30 minuter till.

Är det småbarnsåren som har framkallat denna hysteriska rädsla att inte ha sovit tillräckligt?

Lyxen att få 6-8 timmars sömn på raken.

Alla dessa nätter då man var tredje timme som i tortyr väcktes för att finnas till hands med tröst, blöja, mat och 04:50 bara kunde dö för att få lov att somna om igen och slippa vara vaken.

Det är ju barnens sömn som varit målet dom senaste 8 åren och deras sovrum är perfekt mörklagda för att dom ska sova länge och djupt.

Jag är trött och klockan närmar sig 07:00.

Har hypnos ( drömmarnas gud ) så stor makt med sitt sömnpulver att det är svårt att ruska av sig?

Jag kan inte riktigt se ljuset i tunneln, ser bara ett alternativ som kunde prövas.

Solen strålar rakt på mig och jag har längtat efter den och sommaren en helt överjävligt lång och kall vinter, kanske är det dags att embrassera denna arla morgonstund och sträcka på sig som en katt, kliva i morgontofflorna och fånga dagen.

Egentid?

Jag har ju trots allt inte nattvakat mig igenom denna natten.

Nästa gång kanske en insikt lyser rakt på mig och jag kanske är vaken nog att ta emot den också.

Jag kan knappt vänta.

I dagar på raken har jag lapat sol och försökt göra det bästa av mina sista självande semester dagar.

En härlig höst hade gärna fått servera lite ljusa stunder och insikter.

Lys på mig, jag ska vakna.

och jorden går runt...

...det blev en dag på stranden, blå himmel ( om man riktar blicken åt rätt håll ) strand åt alla håll, hallau hallau till kända ansikten runt omkring, glada skratt och tillrop, avslappnad attityd till umgänget och var och en i sin fikakorg.

Det kunde varit förra sommaren vid samma tid, inget är olikt, jag och fru S har inte ens uppgraderat våra bikinis på 5 år...tiden går, runt runt tickar visarna på uret.

Kanske kunde vi shoppa en ny bikini till 2012 så att vi får lite variation? eller är det sundhet att vi inte bryr oss?

I semester tider går tiden i samma slag snabbare än man önskar och ur led eftersom handleden från semesterdag ett får ledigt och vi håller tiden med känslan av att vakna, äta och ljuset på kvällen.

En del dagar strävar i snigelfart och räcker till allt och lite till.

Nästa dag tickar sekundvisaren på i autobahnfart och stressen över att inte hinna utnyttja dagen till fullo slår på, just dom dagarna passar småhönsen på att vara odrägliga och konstant osams.

Att inte vakta tiden är en av ledighetens största privilegium.

Jag vänder blicken åt den blå biten på sommarhimlen nästa vecka, planerar in många stunder av att göra ingenting så det blir av...

Jorden går runt och snart ska man hoppa upp i ekorrhjulet och kuta vidare, bäst att trappa ner och ta ett dopp i det klara havet.

sommar knorrar

...igår var en dag med sommarens allra bästa kryddor, sol, värme, bad, glass och konsert på Solgården med en magisk solnedgång och ett härligt gäng i sällskap som knorr på en guldskimrande dag.

Jämfota hopp i takt med musiken, skratt och skrål och glada leenden.

Att cykla hem sida vid sida med maken vid midnatt utan att ens behöva dra på en kofta, är en så go sommarrutin, det sätter guldkant på semestern och vi konserverar känslan.

Tysta tramptag på väg hem, några enstaka samtalsämnen på färden mot sänghalmen.

Jag längtar desperat efter fler stranddagar, lägger in en beställning på detta till den sista semesterveckan.

I går klippte vi ur två små pilträdsbuskar i trädgården som grott igen.

Nu formar dessa varsin koja till småhönsen, Hugo byggde under svavelosande ordutläggningar upp tältet som ett anex i kojornas del av trädgården.

Så idag kröp jag och Hugo in i tältet där han hade bäddat med filt och kuddar.

Molly följde med en ny kompis hem efter simskolan.

Jag och Hugo hade med oss mackor och kakor och dricka och satt där inne i den syrefattiga tältet och småpratade, det slog mig att det är jag som tycker att vi ska prata, sonen sitter gärna tyst i sällskap och myser.

Dagens lärdom, man måste inte prata för att umgås.

Ibland är det just en pratfri tv kväll i soffan jämte familjen som jag längtar mest efter.

Sommaren är lite blåsig om än ljummen idag, det passar mitt slöa sinnestillstånd efter allt för få sovtimmar i natt.

Som knorr på denna sommardagen ska vi vandra över till goa vänner ikväll och hänga i deras soffa, gissar att vi inte blir tysta...

matigt, tjatigt?

Jag kan ju inte sticka under stol med att mat förgyller livet...vem vill gå runt med en tom håv och svälta?

Frukosten ser ut så här under denna årstiden och jag tröttnar aldrig.

Tänk om jag skulle slita ut repertoaren på kvällsmaten på samma vis?

Samma porslin, samma råvaror, dag efter dag, varför tröttnar man aldrig på sin frukost?

Jag vet ingen som byter varje dag...

I kväll sänkte sig mörkret och regnet hänger hotfullt i luften, jag huttrade lite när jag trampade hem från jobbet på min hoj ( oj! nu lät jag som Trasan ).

Hur ska man möta denna lite kyligare afton efter att ha intagit sill och potatis i sällskap med familjen?

Jo, det ärbara att ta fram ljusen och tända, inte banna mörkret, tänd ett ljus.

Jag och barnen kröp ner i våra dubbelsängar och tittade på filmen Trassel som jag hyrde idag, varsin skål ostbågar och den lite gråa aftonen fick ett uns guldstoft i kanten.

Genom fönstret kommer svalare vindar och jag saknar redan värmen och ber en stilla bön att den kommer tillbaka..( åtminstone v.28!! ego? moi? )

Vad jag välkomnar i kväll är att det är lättare att sova med ett uns svalka, så jag håvar in lite sömnstoft när John blund kommer förbi.

I morgon är det frukost igen, ska bli gott...

vacker tass...

...lillhönsets vackra hand.

En leksmutsad hand och en egengjord ring, kan det finnas mer kärlek?

När jag har ledigt och umgås med hela familjen några dagar och alla har kommit in i ledighetslunken ( lagt undan alla ticks och klockor och måsten ) då njuter jag och drar i mig fulla klunkar av liv.

Dom första semesterdagarna ägnar vi åt att reta gallfeber på varandra, en fin liten tradition som brukar gå över i harmoni på ca 48 timmar...Då infaller semesterlunken.

Var och en kan landa i valfritt rum, stol, soffa och göra det den vill, man hör ljuden från övriga när dom fiser runt och gnolar med sitt, då väcks den stora kärleken i mig och jag blir så där Nalle Puh nöjd med livet och vill hylla dess enkelhets lov.

Jag känner hur jag älskar när det enkla möter det bästa i sann samklang och jag stannar upp och känner total harmoni.

Löjliga exempel på dylika enkelheter;

( känn dig fri att håna och skratta )

Barfota hämta tidningen och slå mig ner i solen tidigt på morgonen och bläddra

En perfekt kaffe ( när som helst )

( Gjorde idag för första gången ) egna rib´s på grillen och dom blev sagolika= enkelt gott ypperligt! ( låg värme på grillen 30 minuter penslade med glaze mixad med ketchup )

Tog ett glas mjölk 3 jordgubbar och en bit mörk choklad= göttare än fläsk

Blå himmel och fågelsång= overkligt vackert och lugnande

Kommer träffa alla mina fina vänner i sommar och softa= livskvalite i sin essens

Nu ska jag tvinga med mig lillhönset på ett kvällsdopp, i all enkelhet gratis och underbart....

våra vackra tassar ska doppas i det klara kalla vattnet och det är återigen dags att konservera en bit sommar till en tråkig dag i November när alla har influensa och den sista bussen gått.

softar på....

....väderleksrapporterna hotade med regn hela långa sköna midsommarhelgen.

Långhelg för mig med ledigt Onsdag-Måndag, mycket ovant.

Nog måste man bli glad när det nu istället är blå blå himmel, sol, bara fötter i mjukgrönt gräs, smultron på rad och kaffe i muggen?

Molly travar runt lätt packeterad i bandage då hon opererade öronen i Tisdags för att dom inte skulle peka ut så mycket, visst hade lite mer innesittarväder egentligen varit bättre men hon verkar såpass pigg och kry att utomhusleken ingalunda verkar göra någon skada.

Jag hällde upp en kopp kaffe vid elva snåret, ( elvatåren ÄR ju den bästa ) tantvarningarna börjar snart skrika åt mig med mistlur och kände hur välbehaget spred sig i kroppen.

Kaffet han att kallna medan jag satt igång med projekt sy i trasig hank på handduk, skura bort rost på utelyktan, vika ihop torr tvätt, bädda sängar osv.

Det värsta av allt med ledigheten är nog allt ätande.

Nog har man precis svalt frukosten innan man måste börja spekulera i vilken mat som ska inmundigas till lunch, lagom till tre kaffet ( mmmm detta livselexir! ) börjar tankarna på att mat ska stå på bordet någon gång mellan 18-20.

Däremellan ska ju maten inhandlas, kanske tjänsten med hemkörd ( ? ) mat inte är så dum som semesteravbelastning?

När vi samtalade kring detta ämnet med goda vänner häromdagen kläcktes idén i min hjärna om en mat plan för semesterveckorna.

En mat idébank.

Allt som utökar ledighetskänslan och lämnar kraft över till annat, som kul saker som att köra till tippen med skräp...

Vilket är softast?

Kanske är det att ta dagen som det kommer och inte måla fan på väggen med ketchup, vara lite medelhavsk och låta långkoken puttra och se det som en njutning?

Nu ska jag ta det sista kalla kaffet i min kopp och beställa en pizza.

Have a nice day.

konsevera...kontemplera

...han lutar tungt sitt huvud mot vandringsstaven.

Ibland är det så tufft att vandra.

Jag vill bara att det vänder, att jag lyckas och skuttar med lätta steg.

En lärdom sitter så hårt inne, det känns omöjligt, jag blir förbannad, känner motståndet suga genom hela kroppen när det inte går som jag vill.

Så förlösande när motståndet släpper.

Dom gånger som lösningen ligger om hörnet och ruvar, cykelfärden rullar på i full balans igen.

-det är som att cykla, när man väl har lärt sig så sitter det i bakhuvudet, men gör lärdomarna om nederlag det? Lär vi oss?

Aldrig känns livet så porlande lätt, men ibland är motströmmen hård och svår att simma mot.

Det är svårt att lära sig cykla det är svårt att lära sig simma, innan man lyckas känns det i det närmaste omöjligt.

Här på bilden är Hugo arg för det inte gick att lära sig blåsa en vissling med ett grässtrå, så jävla arg.

Argheten sliter och bullrar genom kroppen, vill explodera.

Sorg sliter i kroppen med andra svidande trådar och nålar, tryck över bröstet, värk i magen, olösliga tankar, hopplöshet och skriande efter svar.

Glädje är berusande bubblande och porlande lockande pockande sprudlande och smittande.

Apati, tomhet, ekande svarslöshet, kamrat med sorgen och argsinnet.

Visst kan du känna in situationer och fysiska minnen genom att läsa om känslorna, visst ingår dom alla i livets berg och dal bana, även dom vi vill förneka?

Eftersom glädjen är vår bästa vän borde vi alla skriva en glädjebok, en bok om dom bästa dagarna dom bästa upplevelserna och konservera dom alla till dagarna då vi behöver reparera oss efter sviterna av dom övriga känslorna som oundvikligen finns där och återkommer.

För mig är även glädjen att känna känslan av ro och vara tillfreds, tänder ett ljus och vårdar min själ, kontemplerar över livet, inget är för givet.

plantera lite lugn och ro...

...strosade runt kring plantorna i växtaffären, en svag doft av mylla och fukt.

Idag fick jag en liten lucka som gav möjlighet till att sticka en timma tidigare från jobbet, då passade jag på att svänga inom blomsterbutiken.

Påskliljorna hängde som eterneller över krukkanten i morse när vi skulle åka till skola och arbete och såg allt annat än välkomnande ut vid vår mest brukade entré.

En vissen själ i måndagmorgonens vagga.

Då träffade jag bland blommor och blader Susanne som brinner för sitt arbete med odling, växter trädgårdar och krukor, en person som verkligen är i sitt rätta element.

Jag hade kanske tänkt ta mina påskliljor i nackaskinnet och ersätta dom med två lagom glada penseer men efter en liten promenad i växthuset med kvinnan med dom gröna fingrarna insåg jag potentialen i mina krukor och handlade en hel kasse väldoftande lavendel, violer, rosmarin mm.

Väl hemma i godan ro hjälpte Molly mig att vattna när jag blandat lite god hönsskit i myllan och grävt ner dom prunkande plantorna, nu kan jag känna ett välbehag när jag passerar krukorna på väg till och från mitt hem, nu ska dessa blommor få symbolisera; harmoni, perfekt soft sammansättning, lavendelns lugnande inverkan och den positiva energin från att ha skapat denna lilla oas vid trösklen.

Susanne i blomsteraffären älskar att sätta samman blommor, som en konstnär vid sitt staffli, hon tar i växterna som om dom vore av sammet och kristall, objekt värda att ställas ut på Louvren, det är så härligt inspirerande att se henne pyssla runt bland det gröna och låta sig smittas av lugnet och ro.

Vid tre kunde vi styra kosan till en adress där vi serverades utsökt blåbärspaj med vaniljsås, i ett hus fullt med harmoni och trivsel ( tack C!! ) en och en halv timme med härligt småprat, vad mer kunde sätta guldkant på min måndag?

Att känna sig " hemma" på sin arbetsplats och skapa chanser till att må väl där och hemma är ju en uppgift väl värd att vårda, jag hoppas att jag allra oftast ( man är ju inte mer än människa ibland har man ju inte max på kapaciteten ) utstrålar samma känsla att vara i mitt rätta element när jag är på min arbetsplats som tjejen bland blommorna, det smittade av sig och när jag passerar mina krukor imorrn bitti ska jag ta med mig känslan som känns så god.

Kanske blir en liten plantering på jobbet också....

...och som en klok person sa idag, kanske nästa kruka ( version 2 ) blir om möjligt ändå softare!

för sommar

...hur skimrande var inte havet?

Bilden är tagen på Vilshärads strand på långfredagen, första iskalla friska doppet av likbleka instängda vinterfötter.

Det som man lurades att tro skulle bli vår gick med raketfart till sommar.

Visst gör det ont när knoppar brister, panik ont, alla knoppar brister just nu allihop direkt, lite för mycket sommar istället för försommar?

Men jag dristar mig inte till att klaga, vita äro vitsipporna, påskliljorna blommade hela påsken och ligger nu tvärdöda över gräsmattan som måste klippas.

Nej nej nej jag klagar inte, känner mig bara lite fartblind eller är det pollen jag har fått i ögonen?

Denna bilden på mig och Tobbe från dagen på stranden är nog den bästa bilden som finns på oss och det kan ju bli ett firande av vår 10 åriga bröllopsdag som snart infaller samt 20 år ihop.

Jag älskar att vi ser ut som vi gör på riktigt, naturligt och avslappnat och nära.

Vad gör då att vi håller efter halva livet ihop?

Vi har inte orimliga förväntningar på vår relation på oss själva och vår familj, vi tillåter oss att ha dåliga dagar och förväntar oss inte en tillvaro på ständigt uppåttjack, vi respekterar varandra lagom mycket och med en nypa salt.

Då och då fångar vi dagen men för det mesta är det vardagen som passerar.

Men ändå kan jag förvånas att man har mer att lära känna, både om sig själv, livet och den man lever med.

Det gäller att inse det.

Vi råkar ha förmånen att leva bra ihop.

Jag är för sommar efter denna långa vinter, jag älskar just denna tiden när allt blir grönt, saftigt, frodigt färglagt.

Alla människor verkar bli mer färgglada och kvittrande precis som fåglarna som larmar utanför sovrumsfönstret vid 05 på morgonen ( maken skaffar snart ett vapen likt Runar gjorde med rådjuren och får tyst på dom, inte människorna alltså, fåglarna som piiiiper )

Magnus Uggla dissade sommaren på Rix morgonzoo för han hatade alla förväntningar att man inte fick ligga kvar i sängen halva dagen och allt badande och grillande, avklädande och socialiserande och kvittrande Svenssons.

Jag tror att många av oss hamnar lite i ett prestationsdilemma när grannens gräsmatta är så grön så det svider i ögonen och facebok statusarna osar av grille och rosé i ett ständigt hav av sociala middagar och bjudningar.

Min önskan till dig som läser detta är en övning inför helgen, börja imorgon.

Diska din kaffekopp i 10 minuter ( har du provat fru S? )

Ta ett stort kliv över tvätthögen och lämna den till måndag.

Spela fia med familjen minst 30 minuter.

Skicka ett kort eller brev med snigelpost till någon du vet kommer älska att få det.

Försök välja bort istället för att passa på och hinna med...

Försommaren är här och en bib rosé är obligatorisk i kylen, fredagssmyset inkluderar ett glas av denna somriga dryck.

Jag jobbar ihärdigt på lördag men ska sätta guldkant på hela helgen, våga välja lata humlans gång och med ett leende på läpparna långsamt diska min kaffekopp medan grannen plöjer sin åker, målar sitt hus, bygger en bod, tvättar alla fönster och klipper sin illgröna gräsmatta.

Jag ska fånga dagen, sänka blicken och spana in mina russinskrynkliga diskvattensfingrar och tänka heja sommaren i softaste tempo.

är det vår??

Ja det är vååååren, ja det är vååååren.

Jag har inte stuckit ut näsa i luften än så jag går runt här hemma och låter solen värma, kniper fast i tron att det är vårvarmt ute och att små vårlökar tittar upp.

I huset ljuder PS3.ans monotona melodier, eftersom sonen med största trolighet har vaxproppar som täppt till örongångarna nästan till 100% om man bedömmer det på ljudnivån som utsöndras från spel och tv apparater.

Jag lovar han hör sämre än min far utan hörapparat och man måste ha ögonkontakt ( och helst fysisk kontakt ) för att bli hörd.

Eller är han inte döv, han bara skiter i mig?

Molly och Hugo har båda feber idag och vi tillbringar förmiddagen i pyjamas.

Jag har lagt in en order på HM, hennes majestät klädproducenterna.

Tvättat, städat och telefonerat, rastat den grymma dammsugaren och klockan är bara halv tio.

Fångad av alla plikter som kommer ifatt när solen lyser in genom skitiga fönster och dammet dalar genom luften som ett lätt snöfall inomhus.

Tänk om det på riktigt var vår så vi kunde öppna alla altandörrar och låta dom stå på vid gavel, spatsera ut och in barfota på trädäcket...vädra sängkläderna i den ljumma luften.

Denna dagen får vi träna på att slappa, bäst att fånga dagen, innan den fångar mig!

Släpp fångarna ut det är vååååår!

svart och vitt

ett "galet" djup...missförstå mig inte jag har inte gått på grund.

Många tankar kring livet dyker upp ibland och jag välkomnar dom.

Djuphet och insikt är mysteriet i livet som för den starkaste energin och drivkraften vidare.

Jag kanske låter nedstämd men egentligen är jag bara finstämd.

I dag har det haglat insikter över mig.

På facebook har den ena fina filmsnutten efter den andra dimpt ner.

En enkel dag i den enklaste av värdar, så full med förmåner och guldkorn.

"Det var en gång" en måndag morgon som började på lätt halt humör och gick sedan över i harmoniskt flow, kanske har jag börjat få avkastning på min träning på tilltro, good enough och fånga dagen?

Jag varvade upp i klassisk måndagsstress ( som en ekorre som börjar märka att vintern redan är här och inte samlat en enda nöt helt hysteriskt sprattelhoppar från gren till gren och hjärtat bultar i det lilla hysteriska bröstet. )

Tankar;

-Men hur fan ska den här dagens pussel gå ihop? Hugo verkar mer förkyld än jag anade, har han feber, suck nej, tur, vi måste hinna till tandläkaren klockan tre men då ska ju klassen på utflykt, gah, jag måste lösa detta smidigt, nu är vi sena barn skynda er ut i bilen nu, gympakläder också, fan min matlåda, shit har Molly sina överdragsbyxor på dagis? Hon måste ju ha sittunderlag dom har förmiddags utflykt på måndagar!

Så enkelt men lite körigt!!

Väl på jobbet stannade jag upp och fick en överblick på dagen, informerade mina kollegor att jag var i logistisk ofas med förkylda barn, tandläkarebesök och utflykt på fritids -krock, ( jag tvingade den lilla rabiessmittade ekorren i mig att stanna upp. )

Allt jag behöver är en timme extra.

Det önskar jag mig.

( Och sol och gröna gräsmattor )

Helt plötsligt öppnar sig den enklaste av lösningar för mig och resten faller bra på plats.

På jobbet brukar jag och Marie skämtsamt säga att vi ska skicka upp en " latte " till tomtarna på loftet ( ovanför köket ) när saker och ting får en oväntat enkel lösning.

Detta resulterade i att jag hann att fixa lite gott bröd till fikat idag medan jag lugnt parkerade min bil och promenerade genom parken, reflekterade över hur bra det kändes.

Jag bryggde lite gott kaffe.

Jag hann med att ta med mig pappersarbete hem och avsluta det i lugn och ro efter att jag hämtat barnen några timmar tidigare.

Det som började dåligt hade nu vänt till en härlig måndag, sååååå lätt jag kunde sprungit vidare i ekorrhjulet och låtit stressen och det dåliga humöret vinna, superlätt!

Men det finaste i kråksången är nog att jag uppskattar så innerligt när en dålig start vänds och blir en bra dag med sol dessutom som grädde på moset.

Den ena dagen kan absolut få lov att vara mörk och grå, jag kan tycka om att krypa in i den mystiken och utforska det som puttrar under ytan, vad som händer med oss när vi mår dåligt, hamnar i katastrof, stress eller bekymmer våga vända och vrida på det en del.

Jag förespråkar en större förståelse för att livet har dåliga och goda sidor och så är det för alla, upp och ner och uppochner.

För en del är det ju för jäkla mycket ner och det känns ju galet orättvist och oförklarligt, men vi som bara har lite vardagsskit att ta itu med, vilken lyx! gör det inte värre än det är! Ta den lilla motgången och se den som en utvecklingsfas, det finn ju dom som har Riktiga problem!

En vacker dag sitter man där med ett stort riktigt problem i knät, en stor portion riktig motgång som man måste rida ut.

Då känns det extra viktigt att just idag få förmånen att ha en bra dag.

I all sin enkelhet.

När jag talar med människor i dom bäst samtalen som handlar om livet, så kommer det fram att ingen har ett friktionsfritt liv, en del får mer motstånd än andra, hur hanterar men det?

Det är magiskt att det kan ge oanade insikter.

Och det är dom vackraste samtalen som svävar mellan svart och vitt.

barns tankar

...tankar kraft från mina barn.

Deras glädje och deras sorger deras små mjuka händer som söker sig till min kind och klappar mig, innerliga kramar efter en konflikt, svettiga pannor under vintermössan efter lek och stoj, historier som måste berättas direkt innan dom blir glömda.

Innan jag blev förälder levde jag under den förutfattade meningen att det var mycket besvär.

Ingen hade kunnat marknadsföra idén med barn så väl att jag köpte konceptet och idag måste jag erkänna att jag många dagar önskar att jag skaffat dem tidigare.

Men var sak har sin tid och var och en lever sitt öde, inget är rätt och inget är fel, inget är svart och inget är vitt, inga svar är enkla ( och enkla svar vill vi ju inte ha. )

Det som var rätt då funkar nu, det hade inte blivit bättre fem år tidigare.

Det finns inga perfekta råd att ge den som vill bli förälder...eller inte vill, det finns inga bra råd om barnuppfostran.

Livshistorier och konsten att känna in vad man själv vill och vilka värderingar jag själv står för, det är " true art ".

Barn har så uppfriskande aspekter på saker, det verkligen hjälper mig att se pudelns kärna vissa dagar.

Vad är viktigt?

Vad är livskvalité?

Mina barn har hjälpt mig med min största personliga utveckling.

Det utmanar att nattvaka, kräktorka, uppfostra, vara konsekvent, förklara fortplantning sätta gränser, överreagera och säga förlåt.

Och ja, jag inser att exakt samma senario kommer kännas ändå mer överväldigande i tonåren.

Jag delar mina barn först och främst med deras fantastiska pappa och därigenom har våran relation en värdegrund som vi delar för resten av våra liv, och just i vårt fall ser jag fram emot att bli gammal och grå med mina småhönors far, jag kan se det framför mig.

Just nu har bensinpriset drivits upp pga världens kriser och oroshärdar, det kostar att tanka.

Man får liksom inte köra några omvägar och slösa bensin på skitrundor utan rätt från punkt A till punkt B.

Vissa dagar drivs valutan upp även i familjen och energierna är svåråtkomliga och det kostar att tanka, det är oro och obalans.

Det ingår i livscykeln med uppgång och nedgång, motvind och medvind, tråkiga dagar och trevliga.

Det gäller att tanka när man kan, nästa dag kanske man behöver lite extra krut i tankarna.

söndags mood, typ semla blues

grå grå grå söndag.

Sakta kryper det nya köksgolvet fram och den randiga tapeten i hallen har kommit upp, very nice.

Nu borde jag ta fram penslar och roller och måla dom andra väggarna, ork ork var är du?

Hur länge kan man skylla på jetlag?

Molly har varit på bowling kalas och slagit två strike´s, very nöjd tjej.

Hon dansade runt i bara kalasbyxor och tröja, då denna sport var så ansträngande så hon blivit svettig i sin klänning, sådär bowlar inte jag....

Detta är lika stort för henne som om du hade fått löneförhöjning när du trodde du skulle få sparken.

Jag hade smugit mig in i bowlinghallen och tjuvkikade på henne när det var hennes tur, härligt att se hennes själkänsla sprudla när hon var så nöjd med sig själv!

Där satt en tragisk 40 åring för sig själv och torkade bort en tår i ögonvrån, undrar vad dom andra bowlarna trodde jag sysslade med?

Jag var också ganska nöjd med mig själv då jag hann två ärenden medan kalaset varade!

Bingo att hinna Maxi varvet och färginköp, yiha!

Väl hemma snodde jag ihop semlor till hela gänget ( Hugo hade kompis på besök och mamman kom perfekt till fikat ) vilket alltid är smaskens en så här grådassig dag.

Jag kanske låter som om jag klagade över min gråa söndags blues men då hör ni fel melodi, jag vaggas med i dess trygga rytm och njuter min söndag som den bör, i soft och lugn harmoni.

ny helg utan NY

...redan passerat en vecka sedan New York resan, tänk vad en resa kan bidra mycket till nya tankebanor och reflektioner.

Det är som sockerdricka i blodet, bubblar av resfeber och entusiasm.

Nya möten och nya relationer som väcker upp en nybyggar anda i mig och gör att jag ser på mig själv med nya färska ögon.

Hej, jag heter Christina ( wow flera dagar utan mitt smeknamn, har inte blivit tilltalad med mitt riktiga namn så frekvent sedan skoltiden )

Är det ett sundhetstips, ge dig ut och se till att träffa nya människor eller ta upp kontakten med någon du umgåtts med förr och tappat kontakten med?

Lämna din komfortabla zon.

Nya miljöer ger ny input, utmanar oss till socialt utåtagerande, rannsakan av vilken människotyp du är och hur dina likasinnade är som du dras till.

Är det ett tecken på att jag faktiskt gillar mig själv ( äntligen 40 år och kan komma till den slutsatsen utan skam? ) när människor jag med automatik lierar mig med är människor jag respekterar och gillar, ser som mina jämnlikar och ger och tar energi från och med i ett skönt flow.

Vill sända ut ett stort varmt tack med topping till mina nyvunna vänner och mina gamla invanda älsklingsvänner min livsvän min syskonvän, mina arbetsvänner och alla ni som ger mitt liv kvaliteér jag ömt vårdar.

Fick idag besked om att en härlig person som jag verkligen uppskattar och som hjälpt mig att ta steg vidare i livet har blivit hårt drabbad av sjukdom.

Som blixt från en klar himmel, en person som redan har haft sin beskärda del av motgångar, som jag kanske tänkte hade haft sina hårda dagar bakom sig.

När jag får denna typen av besked blir jag alltid abrupt medveten om allas våran sköra levnad och dödlighet.

En tunn skör slöja dras bort från det som delar oss i vår vardag från det som berör sjukdom död och tragik.

Helt plötsligt kan det vara verklighet.

( Jag sänder all energi jag kan till dig som har det så jäkla motigt och tufft nu, jag har ingen aning om hur det känns jag kan bara tänka mig, jag hoppas att ni är i goda händer och får all den hjälp ni kan. )

Kan bara känna mig extra tacksam idag att en ny dag och vecka för mig har kommit fullspäckad med härliga positiva och fina människor och upplevelser, jag är så lyckligt lottad och kanske är du det med som läser detta?

Hoppas att just Du kan stanna upp och suga i dig ditt vardagsguld, skicka vidare lite guldkant på tillvaron till dom du möter i din dag och samla och ge positiv energi för allt du kan, som en ekorre när det närmar sig vinter, kan det vara skönt att ha förråd att ösa ur när dagarna är kalla.

I New York träffar man på många positiva människor, någon som tex ger en komplimang för dina fina stövlar vid övergångsstället, ler och önskar dig en bra dag.

Ibland är det bara en fras men jag upplever att det många gånger kommer från hjärtat, och värmer in i hjärtat.

Jag ska ta med mig en del av det maneret hem till kalla Sverige och klamra mig fast vid min inspiration som snuttefilten för en tvååring.

Kan du tänka dig att just imorgon se till att säga något fint till så många du kan av som du träffar, kanske skicka ett kort, ett extra sms eller mail?

I morgon är verkligen en ny dag.

Jag älskade min New York helg och det blir ett minne för livet, men jag älskar också min vardag och om möjligt mer efter att jag varit borta ifrån den eller fått ett abrupt uppvaknade med beskedet att den ny dag kan vara förgänglig.

Varje dag kan vara ny, bäst att ge den en riktig chans.

färgskala grå

I dag behövs det många pussar för att sätta färg på tillvaron

På väg till jobbet idag kändes det som om hela världen badade i ett glas mjölk, någon hade spetsat mjölken så den var grådassig.

Svarta tankar kanske, folk kör ju bil som om dom stulit den på morgonen.

Slask enda upp till anklarna.

På akuten har dom VM i benbrott.

Förkylningarna står som spö i backen.

Närå, nu är inte Sverige som snyggast, längtar som en galen efter en ljummen dag i Juni, skaldjur och rosévin, salta bad på stranden, gahhh va långt bort det känns.

När jag kom in i kapprummet på skolan idag var det som att gå in i en illaluktande vägg av fukt och gamla skor.

Barnens kläder luktade blöt hund efter skolans lek och plask i slask, så jackorna åkte in i tvätten.

Jag och maken är inne på vecka två med GI inspirerad kost, det är förtvivlat gott och bidrar faktiskt till positivt tänkande i denna gråblöta vardag.

Ikväll stekt blandsvamp, gröna bönor, kalvfärsbiffar och grönmögelost på det , vilande på salladsbädd, yummi.

Med risk för benbrott tar jag en vardagsgrå promenad på det och hoppas att något hekto förbränns för detsamma.

Nu ska jag ta på min pyjamas, som jag längtat efter sedan jag tog av den för 12 timmar sedan, sedan krypa ner med min kära bok.

Varför kan inte bokläsning bränna kalorier?

Blev frestad med grönhärlig prinsesstårta hos min idag 75 årige fader men tog bara en centimeterbit för att inte vara ohövlig.

Hoppas att nästa dag är en dag närmare våren, känns långt till gröna blad och gräsmattor just idag.

så sött

Jag har så galet gulliga små gullefjun, ( får komma ihåg det när dom är odrägliga nästa gång ).

Så jäkla skönt att sluta redan vid halv tre vissa dagar och i lugn och ro hämta barnen utan stress och i stilla mak pysa hem och låta luften pysa ut.

Ungarna får göra vad dom vill och eftersom dom var genomsura enda in på underkläderna efter att ha varit ute och lekt på skola och dagis, kunde dom med all rätt ligga i soffan och spela spel hur länge dom ville idag.

Ingen skulle få ut mig på den glaserade gårdsplanen vid skolan idag, Bambi ser stabil ut i jämförelse med mig på halt underlag.

Jag skyller på god balans eller alternativt balansstörning, det skyller jag även på varje gång jag vistas på Liseberg eller skidbacke klämkäckt nämns som trevlig plats att tillbringa tid på/i.

( Inte mer snö is och kyla för mig tack )

Nu ska jag nytvagad knöla ner mig i min säng och inom tio sekunder i närheten av min kudde softa lugnt och snarkfullt hela natten.

Sov sött alla.

så är det...

...så är det

Det smakar vardag, vit, kall mörkt om morgonen.

Bara planerade vardagstankar i hela hjärnan.

I dag är det fredag och då tänds små stjärnbloss i kanterna på dagens timmar, fredagsbloss som kittlar lyckosinnet.

I spåriga svårskottade gator snirklar jag mig skumpigt fram och hoppas att spolarvätskan inte frusit till is i ledningarna.

Trånar och längtar efter fredagstacosen och ett glas rött.

Hur vardagsträlig har jag blivit?

Sparade 500 kr idag, provade en klänning/ tunika som var på halva priset och den var för liten, pust, då slapp den ju bli min.

Om jag rannsakar mig så finns det nog kläder i min garderob.

Varför känns den ändå tom?

Inte en enda galje ledig, men tom, hur funkar det?

Vardagsmärkt som jag är längtar jag nu efter att sova, klockan är bara nio.

Hur kan sova kännas som en kryssning i Karibien ibland, som om man aldrig fick nog?

Så är det.

En vanlig vecka har passerat.

Äntligen helg.

Städdag på skolan imorrn, sedan tooooomt i kalendern, kryss i taket.

På Söndag har barnen simskole premiär för vårterminen, så har man pajjat alla sovmorgnar på Söndagar denna hösten och betalat 700 kr per barn för det, frivilligt, dessutom lär man/ jag få tjata peppa och motiveradom små hönorna för att vi ska ta oss dit.

Och älskar jag simhallar, nix pix.

För en kort sekund känns det som helgen redan har fladdrat förbi och det är söndag kväll, huuu hemska tanke.

Så är det inte.

en dag, ett ögonblick i sänder

...en sommardag när draken flyger högt över hav och strand i Ringenäs.

Bara en vanlig dag, ett ögonblick fångat.

En av dom bästa dagarna förra året när vi tog med barnens 49 kronors drakar och åkte i myskläder ner till ett nästintill folktomt Ringenäs tills solen sjönk ner i det kvällsljumna havet.

Salta av dagens badande.

Kostnadsfritt.

Värdefullt

Minnesvärt.

Visst är det härligt att lägga på minnet, dom dagarna som var enkla och underbara.

Just nu läser jag boken - Munken som sålde sin Ferrari.

Jag kan inte undvika att slås av hur mycket jag har konsumerat denna sorts litteratur och att jag nu kan se likheterna mellan de olika stråken av trosuppfattningar i " utveckla dig själv nischen. "

Jag tror att känner att jag sedan 20 år åldern har anammat olika steg i detta tänkandet pö om pö tills den dagen som är idag.

Grunden i att utvecklas är tron på möjligheten att kunna gör detsamma.

I samma stund som du vaknar upp i en aha upplevelse att " du själv var bagaren till din egen deg ", då vaknar känslan att du vill göra mer av den sortens bullar.

Det är den dagen då du hoppades på något som sedan slog in.

När du insåg din kapasitet att dirigera ditt liv.

Att även dom dåliga erfarenheterna gav god avkastning på kontot för utveckling.

Så kommer du i kontakt med dig själv och kan börja affirmera på olika vis, bara prova att skaffa en griffeltavla, block vid köksbänken, post-it på ditt kontor eller dagbok och skriv upp allt du önskar och drömmer om, då vet du att din hjärna kommer hjälpa dig att föras mot detta mål.

Bättre än en trisslott och helt gratis.

Dröm på.

Så är vi alla konstruerade, våran hjärna lyssnar på det vi säger till den och bara en stark jantelag kan stoppa dig.

Du kan också affirmera ( tanketräna och mana på ) att utestänga dåliga tankar, oro och ångest genom valfritt straffsystem och positivt tänkande för att döda den dåliga tanken, som jäst i din deg, som antibiotika i din sjuka kropp, som gödning i dina rabatter som barnskratt en måndagmorgon.

Munkarna i boken jag läser tvingar sig att stå i ett iskallt vattenfall i tio minuter, det blir ju jättesvårt att uppfylla just där jag bor iallafall, grattis till dig som har möjligheten till en så underbar t snygg straffsituation!

Det finns ju andra sätt att tvätta bort svartsotiga tankar.

Du måste tex äta ett knäckebröd när du tänkt destruktiva tankar och medan du tuggar försvinner dom knastrande skittankarna och efter detta inmundigande är du vaccinerad mot negativ energi.

Bara din fantasi kan stoppa dig nu.

Mindfullness.

Fånga dagen, som nalle Puh eller Taoismen, välj själv, men stanna upp minst 4 ggr om dagen och se det lilla fina i din stund, du kan börja med att sätta ett larm på din klocka var tredje timme och träna en månad på att stanna upp.

Wake up and smell the coffee!

Tack, hjälp och förlåt, utöva detta varje kväll innan du somnar.

Uppmanar dig själv att vara tacksam, be om hjälp att lösa något som tynger dig och ångra något du imorgon kommer göra bättre.

Good enough.

dvs tillräckligt bra!

Det vet du ju att du är, se bara till att övertyga dig själv om det dagligen, extra allt är aldrig bra ( förutom på en brunch buffé ) tänk efter och använd ditt sunda förnuft, kanske borde du läsa en tidning istället för att svabba golven eller tvätta bilen?

Tillit.

Lita på att vissa saker kommer att lösa sig och lyssna innåt vad din inre röst vill säga, för någonstans har du grundat en känsla för just dina värderingar vad som är din rätta väg, var och en paddlar sin kanot och du får stå för det du gör, du behöver inte skämmas åt någon annan, var och har ansvar för sig.

Istället för att jaga och planer och kontrollera allting kanske prova att se om saker löser sig iallafall?

Känn i grunden av dig själv att du står för, hur du lever, valen du gör och vad du säger när du är ärlig.

Och när du känner dig som ett ursketet äpple, för vi har alla dessa dagar, dom ingår i konceptet liv, " fake it until you make-it ", om du klär dig i det som du känner dig snygg i, fixar håret osv ser du gladare ut än vad du känner dig och det är lättare att komma ur den grådassiga grottan.

Detta rekommenderas först efter att du tillåtit dig vara i grottan i efter situationen avsett lagom tid.

Energier.

Vissa människor ger dig energi andra snor den, du vet hur det känns och du kan välja själv om du har teflonkostym på dig eller är som en badsvamp som drar i dig allt och till slut absorberat all skit och känner den som din egen.

Släng iväg lite positiv energi, skriv ett vackert kort och skicka med snigelpost till tio vänner, bättre än alla kedjebrev i världen.

Ibland kanske inte ärlighet varar längst det kanske ödmjukhet gör.

Ibland kanske det inte är viktigast att du får som du vill utan att alla vinner.

Ibland kanske du blir otroligt stark när du är generös mot någon medmänniska.

Ibland kanske du växer av att utmana dig själv att våga oftare.

Ibland kanske du mår väl av att vara förlåtande mot dig själv, och andra.

Ibland är det en vanlig dag, och vanliga dagar skapar pärlbandet livet.

Ett ögonblick i sänder, växer vi som människor, båda dåliga och bra dagar.

En enkel drake svävar över en sommarhimmel.

En enkel tanke som är snäll mot dig själv, varar kanske längre än du tror?

snö snö snö soft o vit

...ett nytt år har börjat och det verkar se ljust ut.

Soft och vitt omgärdar sinne och själ.

Vi längtar och planerar för ett skimrande 2011 som obemärkt smygit in och lagt 2010 bakom oss.

Inga brutala nyårslöften, men önskningar om trevligt resande under året.

Detta var jag tvungen att hugga tag i omedelbart.

Snövitt täcke har bäddat in recidens Backe sedan början på december och ljusterapi ingår i konceptet.

Kanske därför jag känner mig pigg och lättrehabiliterad ?

Kanske därför resandet lockar?

2010 reste vi bara till Gotland och inte en enda utlandsresa!

Vi hade helt enkelt inte lust förra året, för bra liv här hemma kanske?

Ångest och dåliga dagar ingår ju i livet, har man passerat 40 år bör man ha kommit till den insikten för hälsans skull ( den mentala ).

Vi har det oförskämt bra med braskaminen som sprakar var eviga dag, gäster som kommer och hälsar på, god mat i långa banor och friska är vi!

Ta i trä...vi är så lyckligt lottade att jag bland oroas för mina barns framtid utanför denna smidighetskuvös.

Bokade i går resa till Paris för att fira vår 10 åriga bröllopsdag 2:a Juni, då passar vi på att stanna hela helgen.

Våra små hönor måste ju få softa i Marais, åka hissen upp i Eiffeltornet, springa benen av sig på Disneylandet, äta spaghetti i latinkvarteren, smaska på en croissant i Tiúlerierna och guppa i båten på Seine.

Jag har haft månget huvudbry var vi ska bo och tittat igenom 100 hotel minst, det är ju så jäkla svårt att avgöra från bilderna på nätet hur det egentigen ser ut.

Vad säger magkänslan.

Kvällen i går slutade med fyrkantiga ögon och illamående efter flera timmar framför dumdatorn, naturligtvis strulade SAS hemsida precis när jag skulle boka så jag bokade genom Easyjet istället, då blev SAS resan billigare än på SAS hemsida??!

Frustration som iofs resulterade i en billigare resa.

I dag fick jag ett jätte bra tips på en hemsida där man även kan hitta lägenheter att hyra, ca 700€ istället för över 100€ på hotel, det är dyrt båda delarna men så är det ju i Paris skulle jag tro.

Nu är ju barnen såpass stora att dom inte halkar med på köpet när man reser längre så allt är ju dubbelt så dyrt mot när bara Tobbe och jag hade semester i det andra livet innan barnen.

Jag är också såååå lyckligt lottad att jag får åka till NY i Februari och bli bortskämd med god mat och seigtseeing, kanske en och annan cosmopolitan eftersom temat är sex and the city!

Jag tackar min fina arbetsplats att jag har förmånen att representera oss på denna trip som även kommer ge så mycket soft inspiration för framtiden och make-upén samt vårt 5 års jubileum som är 1:a April.

Tänk att till hösten ska gosiga Molly börja i förskoleklass och vi lägger dagistiden bakom oss.

Vår fina fina Hugo fyller 8 år i Mars och börjar bli en kille ingen småunge längre, han har andra tankar kan ta ett annat ansvar och har en härlig humor, även ett härligt humör, härligt och j-ligt vissa dagar men det är ju generna, vi kan liksom inte skylla från oss där.

I går köpte jag mig två nya mössor så nu är jag rustad för att gå ut i snön igen och längta mig bort till resorna vi har framför oss, när försommaren kommer till Paris och ljumma vindar sveper över oss, känns främande nu, men det är åt det hållet vi vandrar.

Soft soft som snö, kommer ändå en dag tö.