torsdag 6 september 2012

ser du ljuset din jä-la pessimist?

...men idag kan jag inte förneka hösten längre...tom blad börjar gulna på träden och snart blir jag väl attackerad av igelkottar på väg till ide och flyttfåglar som korsar min väg.
Jag som gått och hållt i snuttefilten sommar och inte ens plockat undan våran färdigpackade strandväska med baddräkter och handdukar.
Hugo har shorts på sig varje dag än och ännu har inte kölden tagit livet ur hans små barnaben.
Tur att vi köpt oss lite extra sommar denna hösten för att uppleva en gammal närd dröm om st Martin och blåsa bort lite mörkerångest och kyla.
Igår betalade vi det sista på vår resa till härliga Västindien i Oktober, åh va´ Västindien klingar exotiskt och azurblott och Karibiskt.
Varför har jag då en liten liten orosfågel ( hoppas det är en flyttfågel på väg bort ) som liksom viskar i mitt öra, krax krax, det hääääär låter för bra, är det inte en liten liten orkaaaan påväg till st Martin just nu , tänk om den otäcka franska reseagenten är sådär franskt lurig och bara blåst dig på fler tiotusentals surt förtjänade pengar...man veeet ju hur luriga (?) fransmän är...krax.
Man kan inte lita på internet det kan så lätt vara fuffens och fel...
Så varför kan jag inte bara njuta och ha en go känsla i magen?

Teori ett, det är Luther, jag är helt enkelt för vräkig som vill ta med hela familjen till långt bort för så skändligt mycket pengar som det kostar, överflöd och slöseri, missunna och skäms, ta på din noppiga gamla grå tröja och spara alla pengar och be en bön.
Teori två, det går för bra nu, när ska ridån gå upp och jag bli avslöjad, något måste ju gå dåligt nu...statistiskt...
Teori tre, otränad på långresa, ringrostig.
Teori fyra, kontrollhäxansurtant.
Teori fem, resfeber, men tänk om vi missar planet, missar planet eller missar plaaanet.

Avundas dom som noncharlant får ner två veckors packning i bakfickan och checkar in utan bagage och ändå har med allt rätt och liksom gäspar ostressat när dom kommer i sista sekunden till boarding.
Nu är det dags att ta fram det tunga artilleriet av positiv visualisering, ( ljug tills du tror på det själv ) affirmation kan man också kalla ljuget för.
Alltså nu blundar jag ( inte för då hade jag inte kunnat skriva ) och ser azurblått sjörövarhav framför mig och lagom pepparkaksbruna familjen Backe i flipflops med exotisk frukt och läcker mat ända upp till öronen i vårt fina hus med pool, där vi gör lagom härliga utflykter om dagarna och ändå hinner slappa och koppla av...ja ja ser det nu, jag ser ljuset....

men jag älskar häxan surtant, hon gör mig glad, lite härlig pessimism är faktiskt jä-ligt kul....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar