Tunga slaskiga snöflingor dimper ner ifrån himlen som är gråtung.
Molly vaknade alldeles svart under ögonen som om hon inte sovit på hela natten ( kanske varit uppe och städat hela huset för att överraska sin ömma moder på måndagsmorgonen? Inte? )
Mamma, jag har ont i huvudet, halsen, hjärtat, öronen och benen.
Ingen feber registrerades på termometern, är detta en simulant jag har näst vid min barm?
Eftersom jag omöjligt kunde avgöra om hon på riktigt var sjuk eller hittade på steg frustrationen i samma takt som klockan tickade mot avfärd och skolstart.
Det blev bestämt att Molly idag skulle jobba på Cramo med pappa, lyckan och tillfrisknandet var omedelbar.
Hugo skuttade glatt till skolan, en otroligt varm och skön känsla i hjärtat på mig.
Jag och Molly åkte till mitt jobb för att start upp och fixa morgonbestyren, då visade det sig inom kort att flera kunder var sjuka idag så jag ändrade en stackars kund till en annan dag och sedan kunde jag åka hem igen, tänk vad det kan lösa sig smidigt när man först tänker att det är katastrof.
Nu har jag städat och plockat i ordning i vårt dammråttetaliban näste till hem, Molly har tittat på film och häckat i sin säng, nöjd lite matt och glad, kanske en släng av måndagssjukan?
Regnet smattrar fortfarande på vårt plåttak, vi känner måndagssjukan sprida sig och det enda som botar den är kanelbullar saft eller kaffe beroende på ålder och smaklökar.
ror vi ska vara friska lagom till kvällningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar