inlägg nr 100

Blir såååå glad när någon säger att min blogg är kul att läsa, värmer enda in i hjärteroten, tack Karin!

Idag skrivs inlägg nr 100, helt otroligt.

Det roliga med skrivandet är att lysa upp framför någon annans bildskärm med mina trivialiteter.

Bieffekt nummer två är av godo en bättre kontakt, mina vänner vet mer om min vardag och så även min familj.

Idag satt jag i bilen på väg hem med ett riktigt blogg uppslag.

Det är ofta så saker kommer till mig, jag ser en vardags situation och kan liksom känna hur många som passerat samma situation tidigare och reflekterat ungefär som jag, de ja´vu!

Jag körde på väg hem efter en lång arbetsdag och framför mig enda ifrån sta´n ligger en lagom dyr o lagom stor bil, väldigt väl tvättad för att vara mitt i vintern, ( för att hålla den renhetsgraden måste du vara pensionär för det krävs daglig tvagning av automobilen )

Så tänker jag bittert som aldrig tar mig tid att tvätta min bil, som absolut förtjänar att vara ren för att jag hyser starka kärleks känslor till min bil, den ger mig frihet under ansvar, trygghet o komfort, perfekt partnern ju!

Men i bakrutan på den lilla hyllan ligger två matchande fin kuddar som om dom rymt från en soffa år 1995.

Bilen framför mig saktar i god tid in innan den ska svänga, för god tid, blinkar typ en kilometer innan korsningen o stoppar upp all trafik för den lagom stora bilen liksom tar sats att svänga höger genom att sakta ner, oj oj oj ingen kräm i kurvan här inte.

Jag vågar med förbundna ögon gissa vem som sitter i den här bilen.

Kvinna 60 + som delar bil med mannen som anser att det är hans bil så hon trycker in två kärringkuddar i bakrutan för att pimpa bilen och därvid också pissa in sitt revir.

Hon åker icke till Ica utan mascara och sitt lagom röda lätt pärlemoriga läppstift som hon sover med under kudden som gangstrar sover med pistol under kudden, herregud om det ringer på dörren måste jag ju ha trutvalla, annars kan jag inte öppna, kan ju var postkodmiljonen som knackar på med filmkamera...

Nåväl denna damen försvann i någon krök, hon tänkte antagligen;

Jag lovar att det är en kvinna, småbarnsmamma 35+ som kör bakom mig sådär hetsigt och smsar samtidigt, typiskt att hon måste inom Ica fastän hon var där igår, slarvigt klädd med leriga finstövlar så det la man ju märke till, måste hon verkligen inhandla köttfärs, bananer o mjölk idag igen, och någon vispgrädde behöver hon inte med den figuren, jag kan lova att hon varje måndag säger att hon ska hålla igen innan hon snart väger 100 kg, ha ha.

Jag får väl bjuda på den likheten, jag är helt 100 på att jag glömde något på Ica idag igen, känns som en förbannelse som ständigt hänger över, vad behövs på Ica .

100% trött och nöjd är jag också med att denna vardagsveckan är över, nu ska jag dra mig tillbaka och bläddra lite i min bok innan Johnny Blund slår mig i skallen.

Och min 100:ade blogg skrift är till enda.

Väl mött imorgon, då blir det en memoar från en gräsänka.

PS: i dessa kräksjuke tider; igår hade jag en kund som ringde vars sonhustru födde deras bebis en månad för tidigt pga kräksjukan hon drabbats av, det tål att tänkas på när man tycker synd om sig själv...kunde varit värre