Jag har funderat på saker som inte passar sig för blogg!
Ha ha, trodde du att du skulle få reda på ALLT, nähe, denna blogg försöker jag hålla lagom personlig men ändå inte helt naken mitt på torget...
Hittade en låda med brev från min barndom när jag var hos mina föräldrar sist.
Gud va jag hade brevvänner, bla efter språkresan till England när jag var 14-15 år, jag undrar jag hur det känns att släppa iväg en tonåring så långt utan för ens kontroll i flera veckor, sover man gott om nätterna?
I ett utav breven skrev en kompis från språkresan att hennes mamma gott bort, tydligen hade hon varit sjuk under en längre tid, sedan skrev hon typ att hon tvättat håret och varit på stan kanske köpt en singel med Depeche...tonåringar är läskiga..tonårstiden är labil och spännande och omvälvande dramatisk, kanske vacker, men ooo så svår.
Aldrig har man skärskådat sig så med självkritiska ögon, när man borde peppat sig själv över en superfin figur som man borde glatt sig över, inte letat fel på varje dag.
En gång i månaden går ju vi kvinnor igenom en mini tonårsknäpp, helt oresoliga och lättprovocerade och det enda vi vill höra är att vi är älskade trots allt.
Jag är så glad att mina föräldrar höll masken och vågade släppa iväg mig på språkresa för det var en stor bricka i min utveckling, självständighet o tacksamhet i samma andetag.
Ännu en måndag i livet, ska den ha gjort avtryck på mitt liv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar